Fo?rfattarna har uppma?rksammat en starkt uppa?tga?ende trend inom onlineauktioner sett till omsa?ttning och antal akto?rer. Med utga?ngspunkt i denna utveckling har fo?rfattarna underso?kt hur svenska auktionsverk bygger fo?rtroende gentemot kunder som handlar pa? onlineauktioner. Uppsatsen a?mnar besvara hur fo?retag inom denna bransch idag jobbar fo?r att bygga fo?rtroende gentemot sina kunder.

Matematik, inte bara tal, handlar om lärarnas aktiva didaktik utifrån ett kognitivt, sociokulturellt och kognitivt neurovetenskapligt perspektiv. Vi har satt som mål att problematisera och beskriva gymnasielärares didaktiska ambitioner inom det matematiska området negativa tal. Detta har vi gjort genom kvalitativa intervjuer med tre verksamma gymnasielärare. Vi gav dessa lärare ett fiktivt scenario: att introducera negativa tal för elever i årskurs åtta. Intervjupersonerna har fått berätta om sitt didaktiska upplägg.

Syfte. Syftet med studien var att beskriva hur arbetsterapeuter resonerar kring implementering av kognitivt stöd inom habiliteringen, samt arbetsterapeuters erfarenheter av betydelsen av sådana insatser. Litteraturen visar att det finns god evidens för att kognitivt stöd kan öka självständigheten hos personer med kognitiv nedsättning. När det gäller arbetsterapeuters resonemang finns mycket beskrivet, men inget specifikt för denna klientgrupp och intervention.Metod. En kvalitativ studie genomfördes, baserad på semistrukturerade intervjuer med sju arbetsterapeuter inom vuxen- och barnhabilitering.

Denna empiriska studie underso?ker om det ga?r att finna ett samband mellan fo?rtroende och uppfattad transparens i e-handelsklimat. Fo?r att ma?ta fo?rtroende tar studien ha?nsyn till Harrison McKnights fo?rtroendekonstruktion fo?r e-handel (Trusting beliefs) tillga?nglig i hans studie (McKnight, Choudhury & Kacmar, 2002) Fo?r att ma?ta transparens har en transparenskonstruktion utformats (Perceived transparency). Begreppet transparens i studien har sitt ursprung i egen tolkning med tillho?rande modell och konstruktion.

Crowdfunding a?r en ny metod fo?r att finansiera fo?retag och projekt som under senare a?r bo?rjat fa? momentum. Genom att anva?nda kunskapen och kapitalet hos ?crowden? finansieras idag projekt som tidigare inte ansetts ha?llbara. Centralt inom alla finansieringsformer a?r fo?rtroendeskapandet mellan intressenterna, dock finns inga tidigare studier kring hur crowdfundingfo?retag skapar fo?rtroende till entrepreno?rer och finansia?rer.

Syftet med denna studie var att belysa vilken betydelse utövandet av ett kognitivt förhållningssätt skulle kunna ha för tonåringar i deras vardag. Metoden som användes var halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem personer som var utbildade och insatta i den kognitiva terapin. Intervjuerna tolkades och analyserades utifrån en hermeneutisk ansats. Resultatet visade att det kognitiva förhållningssättet med utgångspunkt i den kognitiva terapin, har betydelse för tonåringar. Genom att arbeta utifrån den kognitiva terapins ram kan professionella få den unge att fundera kring samband mellan tanke, känsla och handling.

Betydelsen av kognitivt och beteendemässigt undvikande samt katastroftankar studerades i det sedan tidigare kända sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och upplevd stress. Vidare undersöktes huruvida det fanns subgrupper med olika psykosocial arbetsmiljö. Denna tvärsnittsstudie baserades på enkätdata. Resultat indikerar att kognitivt undvikande och katastroftankar har en medierande funktion, samt att katastroftankar har en svag modererande funktion i sambandet. Vidare finns det subgrupper med olika psykosocial arbetsmiljö, vilka även skiljer sig åt avseende kognitivt undvikande och katastroftankar samt upplevd stress.

Prevalensen för kronisk smärta har ökat i Sverige de senaste fem åren. Merparten av problemen har muskuloskeletala orsaker. Patienter med långvarig smärta har svårt att få adekvat behandling och att leva med smärta är belastande psykiskt varför det är viktigt att se till både det fysiska och det psykiska. Omhändertagande av ett multidiciplinärt team innebär att hela människan ses. Syftet med studien var att beskriva smärtpatienters upplevelser av sin smärthantering i efterskedet av en smärtrehabilitering där ett kognitivt förhållningssätt tillämpats. Kvalitativ metodik användes genom att intervjua sex informanter, ett år efter genomgången smärtkurs på ett rehabiliteringscenter i Norrbotten.

Prevalensen för kronisk smärta har ökat i Sverige de senaste fem åren. Merparten av problemen har muskuloskeletala orsaker. Patienter med långvarig smärta har svårt att få adekvat behandling och att leva med smärta är belastande psykiskt varför det är viktigt att se till både det fysiska och det psykiska. Omhändertagande av ett multidiciplinärt team innebär att hela människan ses. Syftet med studien var att beskriva smärtpatienters upplevelser av sin smärthantering i efterskedet av en smärtrehabilitering där ett kognitivt förhållningssätt tillämpats.

Den ha?r studien a?mnar ge sto?rre fo?rsta?else fo?r den roll skillnader i nationell kultur spelar i globala virtuella team, ett arbetssa?tt som i allt sto?rre utstra?ckning anva?nds av globala fo?retag. Studien identifierar fyra byggstenar som ligger till grund fo?r teamets prestation; fo?rtroende, ledning, relationer och samarbete samt kommunikation. Utifra?n dessa teman ges en litteraturgenomga?ng som mynnar ut i en kvalitativ intervjustudie utfo?rd i ett globalt virtuellt team pa? IT-fo?retaget Tieto.

I den ha?r uppsatsen fo?rses la?saren med en uppfattning om vilken roll nationella kulturskillnader spelar i globala virtuella team besta?ende av Generation Z. Vi fokuserar pa? dimensionen individualism-kollektivism, och gruppdynamik i globala virtuella team ur fo?ljande perspektiv; fo?rtroende, o?msesidigt beroende, kommunikation, samt relations- och uppgiftsrelaterade konflikter. Utifra?n va?r litteraturgenomga?ng formulerar vi tva? hypoteser; 1) att nationella kulturer ha?ller pa? att fo?ra?ndras, och 2) att nationella kulturskillnader inte upplevs existera la?ngre, vilka vi underso?ker genom en kvantitativ enka?t som skickats ut till studenter fra?n hela va?rlden.Va?rt resultat visar pa? att skillnader i nationell kultur har minskat inom vissa omra?den, som kommunikation och konflikthantering, medan de fortfarande a?r na?rvarande na?r det kommer till fo?rtroende och o?msesidigt beroende.

Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan matematikuppgifters utformning och elevernas förmåga att lösa dem. Detta undersöks i årskurs 3. För att undersöka dessa samband har elever i årskurs 3 fått lösa ett antal uppgifter på ett test. Uppgifterna kommer ursprungligen från nyare läromedel och är sedan omformulerade för att testa sambandet mellan uppgifternas utformning och elevernas förmåga att lösa dem. Det har även undersökts hur pojkar, flickor, elever som är starka och medelstarka i matematik påverkas av uppgifters utformning och vad som fungerar som stöd i textuppgifter i matematik.Undersökningen visar att signalord inte har någon betydelse för eleverna som gjort testen som helhet, oavsett kognitiv nivå.

Larminstruktioner används av väktare då de ska åka på larmutryckning. En larminstruktion är ett papper innehållande information som kan vara viktigt för väktaren vid en larmutryckning, exempelvis kundens adress, koder och vägbeskrivning. Det är viktigt att dessa är lätta att förstå eftersom väktaren bör infinna sig på platsen så fort som möjligt efter att ett larm utlöst. Rapporten beskriver hur studien av företaget Securitas larminstruktioner har gått till för att som slutligt mål ta fram en ny mall för larminstruktionerna. Undersökningen gjordes utifrån ett kognitivt och människa-dator interaktions (MDI) perspektiv och metoder som användes var heuristisk utvärdering och intervju.

Syftet med denna uppsats var att underso?ka om det finns skillnader och i sa?dana fall vilka skillnader pa? reklamannonser fo?r hudva?rdsprodukter i livsstilstidningar som sa?ljs i Sverige, fo?r kvinnor respektive ma?n. Jag har gjort en retorisk inneha?llsanalys av totalt tolv annonsbilder. De teorier jag utga?tt ifra?n a?r genus, retorik och media- marknadskommunikation.

I ekonomin finns kognitivt och strukturellt socialt kapital och när detta är otillräckligt uppkommer fattigdom. Med utgångspunkt i läran om mänskligt beteende analyseras mikrokreditens värde som socialt kapital genom en fallstudie av Grameen Bank i Bangladesh. Ekonomi skapas av socialt kapital som består av kognitivt och strukturellt socialt kapital. Kognitivt socialt kapital formar de handlingsregler, det vill säga institutioner, som utgör de ekonomiska möjligheterna inom ett land, det strukturella sociala kapitalet överför det kognitiva sociala kapitalet genom nätverk som upprätthåller institutionerna. Österrikisk ekonomisk teori betraktar ekonomin som en lärprocess som kräver ständig revidering, där entreprenörerna på marknaden skapar kapitalkombinationer baserade på subjektiv kunskap och förväntningar.